Det är något jag vill ha fram men jag bara snubblar på alla ord.
Vet inte vart jag ska börja och vet inte vart jag ska sluta.
Jag känner all frustration inom mig men ändå något svik?
Känner något som hänger i luften runt omkring oss...
Vad är det egentligen, och vart kommer det ta vägen?
Vill pressen i luften göra oss osäkra på varandra eller
vill den bara förvirra oss?
Göra oss till fiender och glömma allt som varit.

Jag känner mig starkare än någonsin och inget kommer
trycka ner, jag vet var jag vill vara och osäkerheten i luften
gör så det blir lättare.
Trycka ner andra för att må bättre själv?
Nej tack, sådna dagar är över.

So if you give up, you get what you deserve.

bjuder på en bild från i våras när jag var i kreta med sofia och farmor :)