Första låten jag hörde av You Me At Six var Kiss And Tell. Vilket är en så OTROLIGT bra låt. 
Nu när jag ser på denna video live fäller jag en till två tårar (faktiskt) och känner att jag verkligen behöver se mina söta killar live. 15 november förra året var jag och såg min älsklingar Paramore i H2 arena i London för första gången. I år den 15 november spelar You Me At Six precis på samma plats och det skulle bara vara en helt magisk kväll att få uppleva You Me At Six på precis samma kväll ett år senare som Paramore. 

För min kärlek jag får för band som jag fastnar för är oskildaktiga. Jag menar, jag är som fast klistrad. Hur mycket man än försöker slita bort mig ifrån den platsen jag sitter fast på går det inte. Folk bara drar och drar men jag försvinner aldrig. Och så ont jag får i mitt hjärta, i min hjärna och i min själv då jag inser att jag inte kan få se dom live. Det gör mig verkligen sårad och ledsen. Helt bokstavligen. 
Jag kan erkänna att jag var nära på att gå in i en riktigt djup depression pga att det var så jävla nära att jag inte fick se Paramore live. Det sätter sig så jävla hårt på mitt psyke. Vilket kan göra mig riktigt galen ibland. Men jag vet också att jag har min kärlek till deras musik och dom själva som aldrig kommer försvinna! <3



Nu ska jag sätta mig vid säng kanten och be till gud.
Jag hoppas verkligen han förstår hur jag mår och skulle vilja hjälpa mig att få mitt hjärta att pumpa lyckliga slag igen.