om dig dig dig dig dig dig dig

tusen vackra ord, miljon tals negativa tankar.  

Det kan bara binna. Brinna upp. Se alla skrika i lågorna där de långsamt försvinner. Långsamt in i din grav. Hör att de skriker ditt namn. De skriker mitt namn. 
Om flera år, då du står där? Ler du, skrattar du, går du? Minns att allt var bra. Det slutate bra. Men det kommar alltid tillbaka. Leendet du alltid log. Vet inte varför det dog? Steg för steg, dag för dag. Tänkte ut allt. Mellan oss och allt. Du kunde gjort så mycket. Det var det som var ivägen. Det är dags att gå. Det är dag att låta allt försvinna. Det går igen, eller så kommer det aldrig gå. 
Tänka tillbaka som, värsta som finns. Vill aldrig släppa taget. Vill aldrig blicka frammåt. Det är blygheten och det är säkerheten. Det finns en säkerhet att inte forstätta. Att forsätta på samma spår. Och det är blygheten som försöker.





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback