Att se världen som ett sträck med öppna ögon. Att höra hur världen spelas upp som en film. Allt tragisk, så svårt att förstå. Du har en stolthet. Att bevar det bara ögonen ser. Där allt blivit begravt. Du är dig själv. Du är själv. Spelas som en prickig svart vit film, där jag åker ifrån dig. Dig som jag älskar. Ser hur våra minnen suddas ut, strecken som en gång var världen. Svårt att förstå. Själv. Nu är vi själva, bara se vad det blev av mig.

Fönstret är blött, det är vi som gråter.

Slut, själv, själva.