bitch please, sing me a lullaby



KÄRLEK ÄR VACKERT DÅ JAG GRÅTER

 

HUR BILDER GER INSPIRATION



 
 

Bara du i mitt under

Jag förväntar mig att gråta. Ögonen som fylls som en vask med för mycket skam, ber dig backa men du förstår inte mina ord. En gång va det bara mitt. Jag drömde att någon dog, det var någon av oss. 


Så länge du är med mig


OUT OF THIS WORLD- jag ska börja blogga

Om jag ska eller inte. Att börja blogga på riktigt vore ändå lite roligt. Jag har ett ganska inte sägande liv och känner mig själv patetisk som säger att mina fritids intressen är att äta mat och se på musik videor ut på natten. MEN WHAT, det kan också vara kul. Jag har också mina stunder när jag kan vara smart istället för charmig (så fint som min vän Ofelia kallar mig)
Men eftersom jag känner att mitt liv är värt att dela med är det ändå lite bäver roligt att skriva det på min blogg. 
Jag menar, jag älskar att skriva och att få lite mer liv på min vardag och min blogg så skulle det sitta fint med lite bilder och andra texter än de texter jag nu skriver. Vilket jag hör folk fråga vad jag menar och inte har något svar på eftersom jag inte själv riktigt vet vad jag menar. ELLER JO, det gör jag. Men när jag väl skriver dom lever jag inte i din och alla andras världar. Jag kallar det inte verkligheten. För i verkligheten kommer jag börja jobba med kläder, på en tidning eller med tv. Nu finns jag bara inte. Jag lever men är inte här? 

RIGHT, jag ska bli flitig. 


 

OF MONSTERS AND MEN

 
 
 
 

you lingering still

Jag har inget att vara ledsen över. Jag har inget att vara bitter över. Jag kan bara försöka tuffa till mig. Ändra på sig är svårt, det är något jag borde veta.  
Du har inget att skryta över, jag har gjort många fel. Jag håller mitt huvud lågt om du för tystnad. 
Skryt inte, håll det för dig själv. 
Jag har somt sagt inget att vara bitter över. Jag borde egentligen skratta och le. Det borde jag veta. 
Vara snäll mot sig själv, det är det vi alla borde göra. Jag lär mig gärna sakta, som att lära mig allt själv. Jag gillar att säga det jag menar, fast det inte alltid blir så som jag menar. För om jag säger det igen, igen och igen, kommer det ändå inte bli mer sant. Så jag bryr mig inte om det gör ont. För det gör inte ont. 
Du var för snäll, det var jag som inte förståd. 
Det var jag som inte insåg vad som fanns.
Det är så historian fortsätter...

Favorit film

 

RSS 2.0