one way down


Hur kan musik få en så berörd?


I can talk

Elsa? Jag bor i en suddig värld bland människor och enhörningar. Bland sagor och verklighet. En flicka är jag, född 1995. Jag går media på gymnasiet, i Karlstad. Jag skriver, jag fotar, jag ritar och jag har börjat filma. Jag sjunger när jag känner för det. Jag älskar musik. Fantasy-Fantasy-Fantasy. Jag drömmer med öppna ögon.

I'm a renegade, I'll always run.


i allt elände fick det här mig att le.


You will always be my star <3




Du är min bästa vän.  Du är min älskade ögonsten och du är allt det där man behöver! 
Min älskade Alice som jag inte vill vara utan. 
Borra mitt ansikte mot din päls och känna lutken och värmen ifrån dig.
Där du ligger. Borta från oss, ensam. Jag vill va hos dig, så nära det bara går.
Jag gör allt för att du ska må bra. Aldrig aldrig aldrig vill jag mista dig! 
Du ska bli bra, du ska bli frisk!!!!
Min bästa vän <3



before i die




MUSIC#


Ghosts of the Attic <3


Stockholm, åh älskade Stockholm...







Vi for iväg i torsdags morse. MFF1-MBK2-TUKL2.
Till Stockholm skulle vi. Med kameror och filmstativ gick vi till fotografiska. 
Försvann på stan och gick till en skola. Klara Gymnasiet på söder.
Vi tog bussen till Café Vetebullen och for sedan vidare till fotomässan. 
Nu är jag hemma och är riktigt trött efter två riktigt roliga dagar! 

(Tråkigtaste med sista bilden är att bara Andrés axel syns...)

15 november 2011. ett år sedan <3

Just nu, precis för ett år sedan. Satt jag i O2 aren i London och såg hur synket på scenen föll. Där stod Paramore och jag har aldrig varit lyckligare. Att tänka tillbaka på att det var för ett år sedan jag såg Paramore live för första gången. Det är en känsla jag inte kan beskriva. Hur jag gråter lycko tårar för jag fortfarande lever på minnet och hur jag fällen sorgsna tårar pga av att Zac och Josh var med på den tiden.
Jag är så otroligt tacksam över att jag hann att se dem innnan de lämnande bandet. Idag har jag både sett bandet då de var 5 och nu när dem är 3. 
Första gången är alltid första och den kan inte bli bättre än någon annan gång. 
Hayley, Jeremy och Taylor leverar ändå allt! Allt de har, för att hålla bandet vid liv. Det gör dom verkligen och jag älskar dem för det. Men det är ändå tomt. Tomt utan mina bröder.
Den dagen jag fick reda på att de hoppat av. Den dagen jag fruktade mest av allt. Jag satt på golvet med Alice och fick fråga "hur mår du egentligen?"- 

Men nu är jag ändå bara tacksam. Tacksam för att jag fick se de 5 tillsammans innan "the breakup". Glad för jag verkligen fick göra den resa som jag ALDRIG kommer glömma. Den resa som jag alltid kommer se som en av dom bästa jag gjort. Jag är bara så otroligt glad.
Så om jag en dag frågar var jag har lagt mitt hjärta. Kommer det alltid finnas där mina nu 3 underbara förebilder är. TACK HAYLEY, JEREMY och TAYLOR för att ni gör mitt liv så otroligt underbart med era vackra ord, obeskrivliga rytm och charmerande personligheter! tack <3

Den magiska studen då allt föll och kunde knappt tro dom var frömför ögonen på oss.

Så vackert som dom gjorde Never let this go. Halyey och Josh.

Så jäval vacker det var när de började spela Decode. Tillsammans med vdeon de hade spelat in själva bakom dom på scenen.


Pressure. Så jävla drag! 


och så otroligt och obeskrvligt vackert det var under the only exception. Nä fy. ryser..




och sen var det så klart jag och Amanda <3

rumour

Jessica Alba. Någon av de snyggaste människorna på jorden. 
Jo tack, jag la min röst på henne! Och durå?



http://biffit.blogspot.com/-
jag skulle länka, då länkar jag. Verkar bli nått roligt de där! 

vad gör jag här?

En låt. Texten som säger nått. Får fundera, tänka på vad den säger. 
Jag blundar och försvinner. Dit du aldrig kommer nå mig. Jag lever inte i samma värld. 
Det är bara jag och orden från musiken. För fin för denna värld. En mening. Förstår du? Kan du sätta dig i sisten? Handlar låten om dig? Om mig? Om oss? 
Jag tar aldrig reda på vad den säger, låtsas som jag vet. Tolkar det på mitt sätt. Rör mig inte ett steg. Stannar kvar där ingen kan nå mig. Sätter på mig hörlurarna så jag slipper skrik, men vad vet jag?  Jag går där. Nära alla husen, så ingen kan trampa på mig.

I'm a girl, who just running away...

När man ligger ensam på natten. Där det är mörkt och där tystnaden föll. En värld bland människor som sover. Där ligger man själv, under stjärnor och tänker. Det man försöker nå men aldrig lyckas få. En känsla som allt kommer, precis då mörkert faller. Då man inser att man springer, springer från verkligheten. Vill inte se och vill inte förstå. Låter en tjock mur stå och aldrig lyckas slå. Slag för slag som växer och blir större. Inser att det bara finns en väg, dit alla ska gå. Försöker hitta en egen men det är då man försvinner. Bort får verkligheten och känner besvikelsen.

I just push people away, when I just want to keep them close to me.


‘HELLO COLD WORLD’- PARAMORE <3

I feel happy, I feel sad
I feel runnin’ through the walls
I’m overjoyed, I’m undecided
I don’t know who I am
Well, maybe I’m not perfect
At least I’m working on it
Twenty-two was like, the worst idea that I have ever had
It’s too much pain, it’s too much freedom
What should I do with this

It’s not the way you plan it
It’s how you make it happen
Yeah, it’s how you make it happen

It’s such a cold, cold, world (hello cold world)
And I can’t get out
So I’ll just make the best of everything I’ll never have
It’s such a cold, cold, world (hello cold world)
And it’s got me down
But I’ll get right back up as long as it spins around
Hello cold world

Girls and boys keep lining up
To see if they can meshed up
But they look good and they feel wild
But it will never be enough
You say you’re really hurting, at least you’re feeling something
We can hope and we can pray that everything will work out fine
But you can’t just stay down on your knees
The revolution is outside

You wanna make a difference
Get out and go to get it
Whoa, get out and go to get it

It’s such a cold, cold, world (hello cold world)
And I can’t get out
So I’ll just make the best of everything I’ll never have
It’s such a cold, cold, world (hello cold world)
And it’s got me down
But I’ll get right back up as long as it spins around
Hello cold world

Don’t need my eyes open, wide
I just wanna feel something

Such a cold, cold, world (hello cold world)
And I can’t get out
So I’ll just make the best of everything I’ll never have
It’s such a cold, cold, world (hello cold world)
And it’s got me down
But I’ll get right back up as long as it spins around
Spins around
Hello cold world
Hello cold world


då jag insåg att mina förebilder har rött hår...




Väldigt kär till obeskrivligt ensam


HJÄRTA

jag brukar alltid bli glad i mitt hjärta när jag läser Foki's blogg men icke nu!
jag blir så avundsjuk och gråter faktiskt lite för att hon är i mitt favorit land och favorit stad i hela världen! jag vill också vara i Tokyo och gå vilse runt om i staden och vara helt jävla taggad för att få åka till Shibuja.... 
DET ÄR ETT HÅL I MITT HJÄRTA! 

men jag åker iaf till min mormor som bor i Uppsala imorgon och sen på fredag åker vi till Stockholm över dagen. Kikar i en av mina favorit affärer Beyond Retro. Sen ska jag på en ny affär som kallas TOKYO STOP. HIHIHIH där finns det massa secound hand saker ifrån japan. samt kläder så jag är RIKTIGT super TAGGAD! Kan väl låtas som om jag också är i Tokyo då? ;) 
Men hur som helst, efter det ska vi också hälsa på mina kusiner och gå på JAPANEESSEEE resturang och äta! 
Så, nä.. jag får lite japan vi det vi ska göra nu också så jag behöver nog inte gårta så mycket mer. 



GLEE


RSS 2.0