Testar mupp kläder och försöker styla framför camen. Skolan börjar på torsdag och jag är ändå ganska glad.
Jag har börjat acceptera mitt hem och där jag växt upp, jag bor ändå i en mysig stad och jag har slutat tagit skit ifrån alla människor som bor här. Instängda inavlar, på sätt och vis. Jag står stadigt och jag tänker inte på er.
Det jag vill säga är att det ändå ska bli skönt att få tillbaka det man tycker om att göra om dagarna. Ha något att sträva efter, visa framfötter och sluta tro att bakfötterna är det alla vill ha. Jag har insett att allt egentligen är ganska bra, det är inte så förfärligt som jag alltid sagt. Jag mår bra och spelet är slut.

Jag heter Elsa Kristina Farelius och jag är så jävla stolt.
Jag väljer själv hur långt jag ska gå.
Jag har min stolthet, sätter hot mot hot.
"Säg aldrig ja, när du menar nej."