Det är dessa tankar. Som förvirrar mer än någonsin. Jag behöver ett block. "Alla tankar på ett papper" Det är då jag minst anar det, då livet står på spel då allting lyser så klart. Mina tankar blir till ord och min ånger blir till hjälp. "Jag önskar mig små saker, som att tappa denna känsla"- en berömelse då folk klappar i händerna när dom ser mig gå förbi. Jag har varit duktig. Jag har tappat den känslan, den som trycker på mig den som tar på mig. Vart får jag allt ifrån. Det är berättelser och magi, vad fan är det för ett slags liv? Hur mycket vi än grälar kommer vi aldrig komma någonstans. Säg det igen, ett liv fullt med kärlek. Jag skulle kvävas.

Ett litet rop på det jag ser, du är värd så himla mycket mer. Inte falla, stå stadigt. Det är allt du ser. Kanske fånigt att säga men jag är för fin för denna värld. Ett jävla massa hat ifrån mig till dig, från dig till mig. Det syns, jag borde dra iväg. Du ser sånt dom gör dig blind. Gräv, en grop. Ett kliv. Du ser mitt liv. Ett helt nytt perspektiv.
Det är så jävla mycket bättre men det är för mycket tankar. Du vet vad jag sagt.
-  "att tänka gör dig svag"